Logga in
VARUKORG
Hanna Eriksson är veterinär sedan år 2000 och har jobbat med enbart idisslare sedan 2006. Hon ville som barn bli distriktsveterinär och jobbade också med det de första åren i sin karriär, men insåg att hon skulle kunna göra mer skillnad för djuren genom forskning och undervisning. Hon undervisade blivande veterinärer under många år på Idisslarmedicin på SLU, gjorde sin PhD i Kanada på området djurvälfärd hos ko och kalv, och är sedan 2019 tillbaka på SLU där hon forskar i projektet Ko och kalv tillsammans.
Forskningen på mjölkkor och deras kalvar har sedan 40-talet i huvudsak utförts på djur i traditionell ko- och kalvhållning där man avvänjer strax efter födseln, och fokuserat i huvudsak på laktationsfysiologi och avkastning, och djurhälsa kopplat till det, då framförallt kalvarnas, säger Hanna.
Ökande intresse hos lantbrukare
Detta projekt tillkom för att man ville veta mer om effekten av att hålla mjölkkor tillsammans med sina kalvar – bland annat på djurhälsa både hos kor och kalvar, djurvälfärd, tillväxt hos kalven och fertilitet hos kon.
– I vårt projekt avvänjs kalvarna från sina mödrar vid tre–fyra månaders ålder, i jämförelse med en kontrollgrupp där kalvarna avskiljs strax efter födseln som i konventionell mjölkproduktion, säger Hanna och fortsätter:
– Det finns ett ökande intresse hos bönderna för att ställa om till en djurhållning där man håller ko och kalv tillsammans, och eftersom det är en stor omställning och ett risktagande så vill vi ge de bönder som önskar göra detta mer evidensbaserad kunskap att basera sina beslut på.
Interagerar intensivt
Hanna berättar i det här avsnittet av ”Allt för friskare djur” om forskningsprojektet och om för- respektive nackdelarna med att hålla mjölkkor och kalvar tillsammans. Att det är en fördel ur ett välfärdsperspektiv tycker hon är svårt att argumentera emot.
– Man ser att modern och kalven skapar ett band, som de har kvar hela tiden de stannar hos oss, och att de kan interagera väldigt intensivt. Sen är det väldigt individuellt hur mammiga korna är, men det här bandet, det ser man hos alla individer, säger Hanna.
Däremot så ser hon att korna kan bli en aning ”vaktiga” och reserverade mot människor när de har sina kalvar vid sidan, men att de har löst det genom att bygga ett genomtänkt system med ytor där man som människa kan ”komma undan”. De beter sig lugnt med djuren och går inte i konflikt med dem.
Evidens för att backa upp beslut
Något som Hanna tycker att man ska ta med sig om man som veterinär arbetar med lantbrukare, är att försöka stödja sina kunder om de vill ställa om till ko-kalvhållning. Hanna vill dock inte ta ställning för det ena eller det andra systemet.
– Vi har helt enkelt inte tillräckligt med forskning för att säga att det ena eller andra systemet är bättre, utifrån alla perspektiv. Det är dessutom inte produktivt att tro att man ska frälsa välden och pusha för ko-kalvhållning till alla djurägare, för tror man inte på det här systemet som djurägare så finns det så många sätt att misslyckas på. Men, för de som vill ställa om så vore det trevligt om vi kunde ge dem evidens för att backa upp deras beslut.
Avsnitt 4 presenteras i samarbete med Virbac.
Här kan du också lyssna på podden:
iTunes/Apple Podcasts
Spotify
Acast
Kontakta oss
Har du tips på intressanta gäster, en idé som kan passa i podden, förfrågan om ett sponsorsamarbete eller något annat som du vill berätta för oss? Välkommen att maila Maria och Nathalie på podcast@swevet.se
Swevets podcast Allt för friskare djur riktar sig till i första hand till djurvårdspersonal. Vi rekommenderar alltid djurägare i behov av råd och hjälp att vända sig till sin veterinär.
Ansvarig utgivare: Caroline Josefsson
Tidigare avsnitt:
